onsdag 20 juli 2011

3 animerade

De senaste veckorna så har jag lyckats se tre ganska nya animerade filmer som jag gärna rekommenderar. Dessa tre är Rio, Rango och Legend of the Guardians. Animerade filmer är visserligen ofta riktade mot en barnpublik, men de kan absolut vara intressanta och underhållande att se även som vuxen.

Rio
















Rio
är skapad av studion Blue Sky Studios som ligger bakom Ice Age-trilogin och Robots(2005) och kom ut iår, 2011. Filmen handlar om den domesticerade fågeln Blu(rasen Blå Macaw) som är bästa vän med den mänskliga kvinnan Linda. En dag kommer en ornitolog på besök till biblioteket som Linda äger och berättar för dem att Blu(spelad av Jesse Eisenberg, känd från The Social Network) är den enda manliga blåa macaw-fågeln kvar, och ber om att få ta med honom till Rio de Janeiro där den enda kvinnliga fågeln finns. Till slut går Linda med på det, men följer med på resan. När de två fåglarna möts så kommer de inte riktigt överens, då Jewel(den kvinnliga fågeln, spelad av Anne Hathaway) är uppvuxen i naturen medan Blu har bott som ett sällskapsdjur hela sitt liv. De båda blir dock kidnappade av smugglare som tänker sälja de båda fåglarna, så de blir tvungna att samarbeta för att ta sig från fångenskapen och hitta tillbaka till Linda. På vägen möter de många intressanta karaktärer som hjälper dem. Resan blir dock svår eftersom Blu inte kan flyga.

Rio är en ganska typisk modern animerad film, med en klichéfylld handling som du garanterat inte blir överraskad av i första taget. I Rio är det mer det mysiga karaktärsgalleriet, stämningen och den färgglada och vackra visuella stilen som den har som gör filmen sevärd. De många olika karaktärerna de möter under filmens gång är alla mysiga och är ofta väldigt stereotypiska brasilianska. Skurken, en vit Macaw-fågel är också en härlig kille, som man absolut inte kan ta för något annat än just skurk. Filmen innehåller också några sång- och dansnummer för att bräcka på ännu mer med stereotyperna.

Rio är en film som verkligen fick mig att le och få mysiga känslor i mig. Med sin mycket mysiga och vackra stil och gulliga handling så blir man lite kär, nästan lite fånigt. Även fast den är klichéartad i handlingen så lyckas den ändå intressera mig, den står på egna ben helt enkelt.

4/5

Rango

















Rango är också en film från 2011, dock gjord av Nickelodeon Movies. Det som gör Rango extra intressant är att det är en western-komedi/parodi med en kameleont i huvudrollen(det har du nog aldrig sett tidigare!) som dessutom är spelad av Johnny Depp.
Rango handlar om skådespelande kameleonten Rango som ramlar av flaket på en lastbil ute i öknen. På sin vandring genom öknen hittar han en klassisk westernstad som är bebodd av en blandning av olika djurraser. Staden lider av ett stort problem, vattenbrist. När Rango kommer in på den lokala saloonen så får skrattar alla besökande åt honom när han ber om ett glas vatten. För att passa in så använder sig han av skådespel och improvisation så att lokalbefolkningen tror att han är en känd sheriff som har gjort en hel del stordåd under sin karriär, så alla börjar se upp till honom.
Han blir sheriff i stan efter att ha träffat borgmästaren. En natt när några rånare försöker ta sig in i banken där det sista vattnet finns så råkar han ge dem tillstånd att ta sig in, då han inte riktigt förstår vad de vill, så nästa dag är vattentanken borta. Detta leder till att Rango tar med sig ett gäng ut i öknen för att återfinna vattentanken och även försöka finna anledningen till stadens vattenbrist.

Det filmen Rango lever på är westerngenrens klyschor, vilket den gör väldigt snyggt dessutom. Den har verkligen en typisk westernkänsla med settingen, karaktärerna och handlingen. En sak som gör filmen en aning unik i den animerade genren är att den är mycket mer grov och våldsam än en typisk modern "barnfilm". En karaktär har en pil genom ögat som sticker ut i bakhuvudet, flera karaktärer dör(och man får se ett par lik), alkoholkonsumtion och en del grovt språk(en karaktär säger nått i stil med "i will drag you down to HELL!" med ondskefull röst). Dessa detaljer gör den här filmen lite extra unik tycker jag, då den inte är så där gullegullig som tex Pixars filmer, utan den vågar faktiskt vara lite mer grov och "vuxnare". Filmen är också extremt fartfylld på sina ställen och har några riktigt maffiga scener. Även visuellt sätt så står den ut från mängden, med även här en lite mer "vuxen" och mörk stil med fantastiska skugg- och ljuseffekter. Handlingsmässigt kanske den inte är helt unik, men just själva grundkonceptet med western gör den lite mer unik än mängden. Även denna innehåller en hel del klyschor från den animerade genren.
I slutändan så är Rango en mycket underhållande film av många anledningar, så den rekommenderar jag verkligen.

4/5

Legend of the Guardians: The Owls of Ga'Hoole














Legend of the Guardians: The Owls of Ga'Hoole(
inte världens smidigaste titel precis) kändes på förhand inte som en bra film. Ugglor i hjälm, vilket var min bild av den, kändes inte alls som något jag skulle kunna gilla. Dock var inte filmen riktigt vad jag trodde.
Filmen handlar om ugglan Soren som lever ett fridfullt liv med sin familj i ett träd. Familjen består av hans föräldrar, en lillasyster och hans rivaliserande bror. Soren är som besatt av en legend om "the Guardians of Ga'hooles" kamp mot de onda så kallade "Pure Ones" som leddes av den än mer onde Metal Beak, medan hans bror bara tycker det är naivt att tro på en sån saga. En natt(ugglor är vakna på natten och sover på dagen) när de båda bröderna tränar flygning i trädet så ramlar de ner till stammen, där de vet att det är farligt. Dock blir de inte fångade av hoten från marken utan blir fångade av en hel trupp med ugglor som har massor med andra kidnappade med sig. De blir tagna till ett berg där de verkliga Pure Ones faktiskt har sitt tillhål, där de ska jobba som slavar. Soren får ett dåligt jobb, medan hans bror Kludd(haha) blir en soldat. Soren tar sig därifrån och får i uppdrag att finna The Guardians för att varna dem om Pure Ones onda planer.

Det som gör The Legend of the Guardians unik är bland annat för att den tar upp slaveri på ett mycket snyggt och moget sätt. Slaveriet som de får utså målas upp mycket hemskt, vissa ugglor blir även hjärntvättade så att de inte ska kunna säga emot utan bara arbeta. Även den här filmen har en lite mer unik handling än många andra klyschberättelser och försöker vara lite nån sorts klassisk fantasy. Alla pratar brittiska så som det ska vara i fantasy och alla namn på karaktärer, platser och allt hokus pokus känns väldigt fantasy, vilket jag tycker är roligt, att en animerad barnfilm prövar på något oprövat i genren. Dock känns den lite väl mäktig och pretentiös ibland, lite väl fantasy på sina ställen om jag säger så.
Visuellt sätt så kan det vara något av det snyggaste jag sett. Den är inte gullig som många andra filmer i genren utan har en mer realistisk stil. Det är även ingen mindre än Zack Znyder som regisserar denna ugglefilm(mannen bakom filmer som Watchmen, 300 och nyligen Sucker Punch), så förvänta er en hel del rafflande scener med välanvända slowmotion-effekter. Scenen som är på bilden är när de blir lärda att flyga skickligt när de kommit till Guardians by, vilket är en helt makalöst snygg scen med otroliga vatteneffekter och även fjädrarna på Soren ser nästintill fotorealistiska ut.
Även röstskådespeleriet måste nämnas, då det enligt mig var riktigt bra. I huvudrollen är det Jim Sturgess som får chans att vara uggla, som jag känner igen från The Beatles-musikalen Across the Universe(som du borde kika på!) som gör en mycket trovärdig insats. Hugo Weaving har även två roller i filmen vilket han gör mycket bra. I övrigt är det inga skådespelare som jag känner igen men det är verkligen duktiga röstskådespelare de fått tag i.

The Legend of the Guardians är absolut en film jag rekommenderar, men den hade inte det där lilla extra för att imponera fullt på mig. Den har visserligen kanske de snyggaste effekterna jag sett i en animerad film och det är kul att det är ett seriöst försök till fantasy, men det var något som saknades som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Men den har verkligen mycket att ge tycker jag, bara att jag inte personligen fastnade rejält för den.

3.5/4 (eller 3 om du inte tycker att "komma"-betyg är rimligt).

2 kommentarer:

Hullingen sa...

Härligt med massa recensioner i en enda tårta! :) Du skriver så fylligt och mumsigt.
Att ugglebugglefilmen var så positivt överraskande? Jag gav den verkligen en bajsstämpel direkt! Där ser man...

Kvalsternackan sa...

Jo jag trodde också att den skulle vara helt värdelös. Ugglor i hjälm liksom, kan det bli bra?