måndag 18 april 2011

Super Mario Bullshit Bros!

Super Mario Bros är ett spel som vi alla har spelat nån gång i våra liv. Åtminstone har man stött på den lönnfete rörmokaren i någon form. Du kanske spelat originalet Super Mario Bros till Nintendo 8-bit, sett på den tecknade tv-serien eller spelat något partyspel med nära och kära. Men något många nog inte har är sett denna eminenta långfilmsadaption av tv-spelet. Det är svårt att inte älska denna fantastiska film, som gör allt rätt så att du verkligen får den där härliga Super Mario-känslan som man hade som barn när man lirade. Handlingen kanske inte följer spelet helt precis så som man hade önskat, men de har gjort en intressant och originell tappning som helt klart går hem i min bok. Super Mario Bros från 1993 är den bästa spelrelaterade filmen som finns kort sagt!

Nej...

Vem fan försöker jag lura egentligen?

Super Mario Bros från 1993 är ett förbannat hemskt otyg som nån försupen idiot med koncentrationssvårigheter har skapat i sin tomma hjärna på 10-15 minuter utan att ha någon som helst vettig vetskap om förlagan innan de gav sig på projektet. Super Mario Bros gör egentligen inget rätt, den gör snarare allt fel och lite till. Regissörerna(tre stycken tydligen) har inte gett Shigeru Miyamotos och Nintendos spelserie någon som helst respekt när de gjorde den här filmen. När man ser den möter man konstant saker som man blir otroligt förbannad på om man gillar Super Mario-spelen. Vi kan lika gärna börja med handlingen!

Super Mario Bros handlar om rörmokarna Mario Mario(Bob Hoskins, som du kanske sett i "Who Framed Roger Rabbit eller "Hook") och Luigi Mario(spelad av John Leguziamo, som är med i "Moulin Rouge"). Redan här tycker jag vi tar en paus och funderar lite...vad fan tänkte de på?! Jovisst, spelen heter Super Mario Bros, alltså Super Mario bröderna, men är det nån jävel på denna planet som uppriktigt sagt tror att de heter Mario i efternamn? Tydligen trodde manusförfattaren att det är så. Bröderna får konkurrens från byggföretaget Scapelli Construction Company som har maffialiknande drag. Företaget vill bygga på en arkeologisk uppgrävning, där ingen mindre än Daisy är och försöker hindra Scapelli från denna ondskefulla akt. Vänta lite nu...Daisy? Inte prinsessan Peach? Nej, de valde att prinsessan de ska rädda är Daisy, som först syntes i Gameboy-spelet Super Mario Land för att senare vara med i en mängd olika partyspel.











Daisy i filmen



















Daisy i spelen...



Luigi blir direkt kär i Daisy, men blir kindappad. Bröderna följer självklart efter för att rädda henne! De följer efter kidnapparna, som är koopabröderna Iggy och Spike, som är bossar i Super Mario Bros 3 och New Super Mario
Bros Wii(åtminstone Iggy, den andra tror jag är påhittat till filmen). Men precis som med allt annat i den här filmen så är det så fruktansvärt fel. De är helt enkelt två människor...inget annat.





















Iggy i spelet. Jag tänker inte ens visa en bild hur han ser ut i filmen...

De flyr in i en portal, och bröderna följer med. När de gått genom portalen hamnar de i en dimension som jag antar ska föreställa Svampriket. I detta...Svamprike(?) har människorna härstammat från dinosaurier istället för apor. Visserligen finns det drakar och dinosaurier(Super Mario World utspelar sig i en dinosaurievärld), men det känns inte som att det filmen försöker göra är riktigt rätt. Spike och Iggy visar sig vara underhuggare till ingen mindre än Super Mario-seriens store protagonist: King Koopa(mer känd som Bowser nuförtiden) som enligt filmen härstammat från en T-rex. Om du nu tror att King Koopa ser ut som i spelen, så tror du hiskeligt fel! King Koopa spelas av ingen annan än Dennis Hopper och ser ut så här i filmen:

Ja, Bowser(som jag hellre kallar honom) har taggigt hår i spelen...men är det här det enda de kunde/villa göra med karaktären? Sjukt ledsen blir man. Bowser vill få tag i en meteoritbit som Daisy har i sin ägo, som han ska använda för att föra Svampriket(?!) och vår värld tillsammans, av nån anledning som jag aldrig förstod. Premissen är alltså att Mario och Luigi delvis vill rädda Daisy, hitta stenen innan Bowser och i slutändan stoppa ondingens diktatorsstyre. Låter det som handlingen till ett Super Mario spel? Nej....

"Super Mario Bros the Movie" gör som sagt allt den kan göra fel. Mario och Luigi är bröder, Bowser är en människa, de räddar Daisy istället för Peach och Svampriket är nån skum dystopisk dinosauriestad. Och det är inte ens hälften av alla fel de gör! Mario och Luigi får inte sina typiska röda och gröna overaller förrän när det är cirka en halvtimme kvar i filmen tex! Om du spelat ett Super Mario-spel så förknippar du nog "hoppa" med Mario en hel del, men i filmen hoppar de knappt, och när de väl gör det använder de sig av nå fula jet-skor. Något som jag stör mig sinnesjukt mycket på är att de använder sig av karaktärer, platser och andra namn som hör till Marios värld på ett helt värdelöst vis. De sätter klassiska Mario-namn på karaktärer som inte har ett skit med sin förlaga att göra. Big Bertha, den stora röda fisken som man blir jagad av i Super Mario Bros 3, är i filmen en tjock mörkhyad kvinna med röda kläder med taggar på tex. Så fel. Det värsta exemplet på detta är dock Goombas, de klassiska bruna svamparna som går runt som fiender i varenda Super Mario-spel.
Ja, snubben på bilden är en Goomba...VAD I HELA FRIDEN TÄNKTE DE MED?! Tycker du att det här ser ut som en Goomba? Goombas i spelen är svampar, i filmen är de personer som blivit omvandlade till dinosaurier av en maskin som Bowser har i sin ägo. Neh nu orkar jag inte mer....


Trots allt detta som de gjort så makalöst dåligt, så kan jag faktiskt inte säga att filmen INTE är underhållande. Det är väldigt kul att se hur sjukt dåligt filmskaparna hanterat förlagan och den har helt klart humoristiska och galna scener. Det är inte en sån här dålig film som man sitter och somnar till eller får damp på, utan en mycket rolig film att titta på en mysig kväll med ett gäng vänner som gärna spelat Super Mario-spelen en hel del. Jag kan inte göra något annat än att rekommendera denna soppa till film, just pågrund av att den är så oerhört kul att se om man är ett fan till spelen. Så ta på er din röda keps och hoppa ner i ett grönt avloppsrör med en påse fylld med roliga flerfärgade svampar i handen på en fruktansvärd, men ack så rolig resa!

Titta på trailern!

söndag 10 april 2011

The Call of Cthulhu - filmen från 2005

Den senaste tiden har jag börjat nörda ner mig en del i H.P Lovecrafts Cthulhumythos. För ett tag sen började jag och några till spela papper- och pennarollspelet The Trail of Cthulhu, vilket är en väldigt intressant och annorlunda upplevelse. Inte bara springa runt i dungeons och slakta och leta prylar. När vi hade börjat var jag inte särskilt skolad i Lovecrafts värld, så jag fick tag i novellsamlingen "Skräckens Labyrinter" på ljudbok(köp den här) läst av ingen mindre än Ernst-Hugo Järegård. I den samlingen finns trevliga noveller som "Den lurande skräcken", "Färg bortom tid och rum" och "Hunden". Lovecrafts skrivstil är kanske inte avancerad eller banbrytande, men det är innehållet som lockar. Spännande berättelser som ofta handlar om något mystiskt eller okänt som lurar i skuggorna. Ett hett tips!
Jag har även hört bra om spelet Call of Cthulhu: Dark Corners of the Earth till Xbox och PC från 2005, som är smått baserat på flera av Lovecrafts noveller. Det kommer jag nog ge mig på inom en snar framtid!

Jag har länge hört att filmatiseringen "The Call of Cthulhu" från 2005 , baserad på novellen med samma namn ska vara något alldeles speciellt! Det som är intressant med den är att den är en stumfilm i svartvitt, från 2005! Stumfilmer är enligt mig något väldigt intressant, med filmer som "Metropolis"(1927), svenska "Körkarlen"(1921) eller "Dr Caligaris Cabinet"(1920) som erbjuder en helt annorlunda upplevelse än en nutida ljudfilmer. Stämningen är oftast på topp med hjälp av stilfulla kulisser, mäktig musik och överspelat skådespel. Har även fast jag inte varit särskilt skolad i Lovecraft varit intresserad av att se Cthulhu-filmen, just för att det är en stumfilm gjord i modern tid.

Visst ser det ut som att Tim Burton skulle kunnat gjort denna scen?

Filmen handlar om en man som börjar nysta upp om sin döde farbrors forskning kring den så kallade Cthulhukulten. Största delen av filmen går ut på att man får se flashbacks av vad farbrodern varit med om under sin forskningstid, och en staty av varelsen Cthulhu återkommer hela tiden i berättelsen. Berättelsen låter kanske inte jätteavancerad, vilket den heller inte är. Den har sina små spänningsmoment och några riktigt stämningsfulla scener, men det är stumfilmsaspekten som ger denna stämning. De har verkligen lyckats fånga vissa av stumfilmens egenskaper, som att bara använda textrutor när det verkligen behövs, oerhört mäktig orkestermusik och väldigt tidstypiska kameravinklar(om den hade varit från 1920-1930). Dock tycker jag att de kunde bearbetat bildkvaliteten en aning då det tyvärr är lite för tydligt att det är filmat med en modern kamera. Även bilduppdateringen känns för modern, men den övertygar som sagt med de nämna egenskaper, och för att de verkligen har fått till passande omgivningar och rekvisita. Kläderna passar verkligen perfekt! Den innehåller även en fin scen med stop motion, vilket är ett plus i min bok!

"The Call of Cthulhu" är något för dig som antingen diggar stumfilm och vill se ett försök på en modern sådan, eller för dig som är sugen på att pröva på Lovecrafts värld för första gången(eller om d helt enkelt är en Lovecraftnörd, men då har du troligtvis redan sett den!). Filmen är även bara kring 50 min lång, så du behöver alltså inte avvara 2-3 timmar för denna episka skräckberättelse.

Kika gärna in trailern här! http://www.imdb.com/video/screenplay/vi1005584665/

Kommentera gärna!

bilder tagna från
http://www.spn.nu/wp-content/uploads/2009/03/call_of_cthulhu.gif
http://1.bp.blogspot.com/_RoYOJBhLlV0/SEpLescedeI/AAAAAAAAADE/zfZzPrmE3hc/s400/The.Call.Of.Cthulhu.2005.DVDRip.Xvid-RKN.avi_000345178.jpg

Vi får se vad som händer med det tänkta Pirates of the Carribean-marathonet...håll ögonen öppna!