Mustaschen!

En mycket fin låt om ansiktsbehåring, men det är inte det vi ska prata om idag(även om det hade varit mycket intressant!). Nej, idag handlar det om den franska filmen La Moustache från 2005, regisserad av Emmanuel Carrère.

La Moustache är en egentligen ganska simpel film, men det är nästan det enkla konceptet som gör att man blir fascinerad. Filmen handlar om paret Marc och Agnès Thiriez som till en början verkar ha ett mycket fint förhållande utan några problem. I filmens början så bestämmer sig Marc att raka av sig sin mustasch som han länge haft. Man kan ju inte som en vanlig icke-filmisk person tro att det skulle leda till några problem, men jodå, det gör det i La Moustache! Det börjar med att Agnès inte reagerar det minsta på den försvunna mustaschen, även fast Marc påvisar det övertydligt. Det fortsätter med att hans vänner inte känner till någon mustasch och det hela blir krångligare och krångligare under filmens gång. Även deras förhållande blir värre och värre. Kan det vara mustaschens fel?

Försöker hans nära och kära vara lustiga?
Bryr sig ingen i hans närhet?
Har han ens haft en mustasch tidigare?

Som sagt så är det ett ganska simpelt koncept, som helt och hållet kretsar kring Marcs nyrakade mustasch och parets fallande förhållande. Konceptet är dock väldigt öppet för bra persondrama och det är hela tiden något mystiskt över hela situationen, och vi tittare är lika frågande som Marc. Filmskaparna har verkligen lyckats med just det, att få publiken att känna sig lika förvirrad och frågande som protagonisten. Det är även mycket bra skådespel, speciellt mellan paret då de övertygar mycket bra i deras känsloflödande scener. Det är heller aldrig fel med franska enligt mig, ett mycket fint språk absolut.
Filmen tappar tyvärr lite av sin glans under andra halvan av filmen, då det är ett ganska långt och upprepande parti, utan att avslöja för mycket. Men den första halvan är så pass stark så att det inte gör särskilt mycket att resten av filmen halkar av banan lite. Den fortsätter absolut att vara intressant och fascinerande hela vägen ut. Det är heller ingen speciellt svår film att ta till sig, utan jag tittade på den väldigt avslappnat och var insjunken i handlingen ändå. Så även "vanliga" filmtittare kan ta till sig filmen.

La Moustache är en film för dig som vill pröva på något lite annorlunda och exotiskt(FRANRIKE!). Det är inte film du slötittar, men inte heller en film som du behöver vara fullt skärpt för att kunna uppskatta.
Så ta på dig lösmustachen och lägg dig i soffan och titta på denna franska film!

bild tagen från
http://siilentmiike.com/wp-content/uploads/2011/01/lamoustache1.jpg
Moustaches är gjord av theweebl, ta en titt på hans andra filmer!

Matnyttigt

För den här gången bjuder jag bara på en kortfilm av den tjeckiske filmskaparen Jan Svankmajer som mestadels gjort kortfilmer med många inslag av Stop-motion. Han har även gjort några långfilmer, däribland den fantastiska Alice som jag skrivit om tidigare i bloggen, men även en annan riktigt bra som heter Lunacy.
Jan Svankmajer använder sig som sagt ofta av stop-motion, för det mesta för att väcka liv i saker som inte bör leva. Bilden är också väldigt speciell, lite mulen och dyster. Många gånger så har hans kortfilmer och hans stopmotion-effekter ingen annan effekt än att bara vara en effekt, vilket man får acceptera och bara titta på de snygga filmerna. Det är i vilket fall ett mycket snyggt bildspråk.

Filmen jag rekommenderar er kära bloggläsare att se är Food från 1992. Detta är en mycket snygg helt stopmotionanimerad film med människor som går igenom de olika måltiderna under dagen, på ett mycket originellt och intressant sätt. Jag råder er iallafall att ge den en chans.

Part 1 av Food


Part 2 av Food

Heavenly Piercing Gurren Lagann!

Tengen Toppa Gurren Lagann, som denna animeserie från år 2007 är kanske en av de mest omtyckta och hypade tecknade serierna från Japan de senaste åren och har blivit hyllad från höger och vänster. Själv hade jag inte på ett bra tag blivit exalterad av en anime(förutom kanske Hayao Miyazakis långfilmer) på många år, men ville ge denna omtyckta serie en värdig chans. Gurren Lagann är en mecha-anime(alltså det kretsar mycket kring stora humanoida robotar som slåss) och är endast 27 avsnitt lång, vilket jag tycker är mycket skönt. När en animeserie är många avsnitt så kan det bli väldigt utdraget och tjatigt, så när det är ganska få avsnitt så hinner den inte tjatas ut och den får berättas i lagom fart.

(Här följer en beskrivning av mer eller mindre hela det första avsnittet för att kunna etablera vad serien handlar om, läs inte om du är otroligt spoilerrädd).

Tengen Toppa Gurren Lagann handlar om den unge Simon(i mitten av bilden) och hans äldre kamrat Kamina(vänster), som bor i en underjordisk by. Byn har ingen kontakt med ytan och inte heller med någon annan by, utan de lever ett väldigt isolerat liv. Byn drabbas även ofta av jordbävningar, så byborna jobbar dagligen med att utöka byns omkrets för att det ska finnas någonstans att bo även om en plats är raserad. Simon är en mycket flitig arbetare och borrar mest hela dagarna för att utöka byn, medan Kamina är en riktig slacker, som dock har extremt självförtroende och verkar oerhört positiv hela tiden. Simon ser honom som en brodersgestalt och ser mycket upp till honom. Kaminas dröm är att ta sig till världen ovanför, eftersom hans fader tog sig upp till ytan när sonen bara var en liten pojke. Kamina låter Simon vara med i hans Gurren Brigade som är symboliskt för denna dröm. De både är väldigt intressanta karaktärer som utvecklas under seriens gång. Simon är den klassiske svage pojken med dåligt självförtroende som absolut inte tror att han kan klara av något, medan Kamina är överpositiv i alla lägen. Han är en otroligt skön "over the top"-karaktär som pratar melodramatiskt och med väl uppbyggda meningar.
En dag när Simon borrar i jorden så finner han en borrformad nyckel och ett metalliskt ansikte i berggrunden. I samma stund så faller en stor ondskefull robot(en så kallad Ganmen)ner genom taket och ner i staden. Även en ung attraktiv kvinna vid namn Yoko(med väldigt lite kläder och överdimensionerade former, till höger på bilden) kommer med från hålet och bekämpar roboten. Kamina och Simon upptäcker att man kan aktivera det metalliska ansiktet med nyckeln som de fann och börjar slåss mot hotet från ovan. Tillsammans lyckas de tre besegra fienden och tar sig till ytan.
Det är nu serien kommer igång och konceptet framläggs. På ytan kämpar de få människor som finns där dagligen mot så kallade Ganmen som styrs av djurmänniskor. Till en början är det okänt varför människorna inte tillåts leva på ytan, men det är inget jag går in på här. Kamina lyckas kapa en Ganmen som han kallar Gurren, som tillsammans med Simons Lagann(som roboten de hittar i början kallas) kan förenas och bli Gurren Lagann(roboten på bilden). Kamina och Simon bestämmer sig för att hjälpa invånarna på ytan för att återfå den från djurmännens grepp vilket utvecklas till en mycket episk saga under seriens gång.

Tengen Toppa Gurren Lagann är faktiskt en av de bättre animeserier jag sett på flera år och kanske även en av de bästa jag nånsin sett. Serien blandar skön animehumor med over the top-action du aldrig sett tidigare. Robotstriderna är sinnesjukt mäktiga med konstanta vändningar och otroliga scener. All action kompenseras även med en mycket fin och originell berättelse om frihet, det rätta valet i livet och kärlek. Tidigt i serien så avlivar även serieskaparna en viktig karaktär, vilket jag tycker är mycket modigt och ger mer djup och dimensioner i berättelsen. Men största anledningen till att jag älskar den här serien är kombinationen av ett hav av bra karaktärer tillsammans med denna makalösa over the top-känsla som hela serien dryper av. Under seriens gång så överraskas man hela tiden av hur mäktigt och mer storskaligt det blir hela tiden.
Tengen Toppa Gurren Lagann rekommenderar jag till alla som tycker om anime, men framförallt till dig som vill ha en genomtänkt, tänkvärd, spännande och intensiv serie att titta på. Den har så mycket att ge, och handlingen utvecklas verkligen till något filosofiskt och otroligt tänkvärt. Bara för att den kretsar kring stora robotar som slåss, så betyder det inte att den inte kan ha en givande och flerdimensionerad berättelse. Den är även väldigt estetiskt tilltalande tycker jag med bra karaktärsdesign, häftiga mechas och mycket klara och färglada färger.

Så ta dig i kragen och få tag i denna galna och sinnesjuka robotslagsmålsanime! Det är verkligen ett tips!

Evangelion 1.0 You are (not) alone

Neon Genesis Evangelion(debut 1995) är en av mina absoluta favorit animes. Dess blandning av rå och tung mecha-action, psykologi och känslor funkar fantastiskt fint och stämningen är svår att slå. Evangelion började som en manga 1994, men gjordes för att väcka intresse till den kommande stora animen av företaget Gainax. Mangan och animen är olika varandra i storylinen och mangan har hållit på till än idag medan animen slutade på 26 avsnitt och en långfilm.
Neon Genesis Evangelion utspelar sig i framtida Japan. För många år sedan så kom en så kallad "Ängel" eller "Apostel" till Jorden och ödelade stora delar av världen. När serien börjar har några år gått och den unga pojken Shinji kommer till Tokyo-3 för att han är kallad av sin far, som är högt uppsatt i företaget Nerv som bygger stridstrobotar för att förhindra ännu en katastrof. Den fjärde ängeln anfaller staden när Shinji anländer, och blir påtvingad att styra Eva-01 då det påstås att han är den enda som kan manövrera den. Seriens premiss är alltså att Shinji kämpar mot änglarna i sin Eva Unit 01 tillsammans med andra "barn" som också är menade att styra robotarna. Serien fokuserar mest på Shinjis psyke, då han helst inte vill styra Eva men gör det bara för att han förväntas göra det. Nerv verkar även ha något lurt för sig under seriens gång och det är något större än människornas överlevnad som står på spel. Även frågan om robotarna verkligen är robotar tas upp.

Eva unit 01

Det var länge planer på att göra en live action-film av Evangelion, men de planerna verkar ha skrotats. Så istället började de med projektet Rebuild of Evangelion som är en remastering och nerklippt version av serien i fyra delar. Den första kallad Evangelion 1.0 You are (not) alone släpptes 2007, men jag har inte sett den förrän nu(på Uppcon XI). Även del två har kommit ut, Evangelion 2.0 You can (not) advance, som jag planerar att se inom en snar framtid.

Efter att ha sett den första delen så måste jag dock säga att jag är en aning besviken. Originalet har som sagt en väldigt bra stämning, som är skapad med hjälp av den långsamma klippningen. I denna remastering så är stämningen som bortblåst....
Själva restaureringen av det visuella är makalöst snyggt med skarpare bild, klarare färger och några nya bilder. På den punkten kan jag förstå varför man ville göra Rebuild, då serien har några år på nacken.


Men klippningen är makalöst dålig. Serien är visserligen på 26 avsnitt så den får ta tid på sig att bygga upp stämning och berätta hur den vill, men jag kan tänka mig att det går att klippa ihop det till en film bättre. Allt går makalöst fort, man hinner inte få karaktärerna etablerade och berättelsen får absolut inte den respekt den bör få. Den berättas inte så som den borde berättas. Kan tänka mig att någon att man inte förstår särskilt mycket och att det kan verkar rörigt om man inte har sett serien tidigare och ser Rebuild först. Robotstriderna är visserligen snyggt klippta och blir lite mer fartfyllda, men det är de handlingsdrivna scenerna emellan som tar skada.

Som helhet var det ganska kul att få se Neon Genesis Evangelion igen med snyggare bild på storskärm. Evangelion är ändå den animeserien som jag anser vara en av de bästa(kanske den bästa), så därmed var det kul att se igen, men samtidigt var det jobbigt att se sin älskling bli förstörd. Evangelion 1.0 är absolut värt att se på, dock om man är ett fan av serien och vill se det i ett annat format(även om formatet inte riktigt fungerar). Jag avråder att se den om man inte sett serien, utan rekommenderar hellre hela animeserien till dig, så får du ut något mycket mer.
Inom en snar framtid ska jag försöka se Evangelion 2.0 och hoppas på att den är bättre än den första "episoden".

Filmtips från en Cineast är tillbaka!!!