måndag 23 januari 2012

Krunegård är tillbaka!

Markus Krunegård.

Kanske min absoluta favoritartist därute, åtminstone är han en av de bästa när det gäller smarta texter är relaterbara och som känns långt in.

År 2008 kom han med sitt briljanta debutalbum som soloartist, Markusevangeliet, med fantastiska låtar som Ibland gör man rätt, ibland gör man fel, Den som dör får se och den självklara Jag är en vampyr(förknippa den för i helvete inte med Twilight-serien..).
Året därpå släppte han två nya album samma datum, nämligen Prinsen av Peking och Lev som en gris, dö som en hund. Fastän han släppte två album samtidigt så lyckades båda två leverera massor av härliga låtar.

Ett favoritcitat från låten Lev som en gris, dö som en hund är:

Andra behöver sova en natt, för oss räcker det lätt med en kvart.
Andra behöver fylla på igen, vi kör på som om inget har hänt.

På något sätt relaterar jag till den textraden på något vis...

Förra året gjorde Markus en liten sidogrej, nämligen bandprojektet Serenades tillsammans med Adam Olenius från Shout Out Louds(som jag tidigare nämnt på min blogg). Serenades gjorde en fantastisk platta enligt mig, men det kändes inte riktigt som det rätta. Jag började sakna den riktige Krunegård, han med de sköna svenska texterna som betyder något. När han höll på med Serenades som mest så trodde jag att det var slut på Krunegårdsolot, men jag hade fel.

Häromdan släppte han den nya låten Everybody Hurts som jag de senaste månaderna har sett fram emot riktigt mycket, och jag är inte besviken. Låten blandar influenser från Serenades, soloprojektet och känns även lite Laakso(Markus tidigare band).


Spotifylänk: http://open.spotify.com/track/1TuNtgEfmtOrbsEpScR831

28/3 släpper han sitt nya album Mänsklig Värme som jag hoppas kommer bli ännu bättre än de tidigare albumen. Ser verkligen fram emot albumet och ser nästan ännu mer fram emot när jag ska se honom live 29/3 i Stockholm.

Jag lärde mig att änglar bara finns i snö


torsdag 12 januari 2012

Ingen mindre än The Toxic Avenger

Del 1 av 4 i serien "The Toxic Avenger och hans äventyr"

Jag hade under en period ett event en gång i veckan kallat "B-filmskväll" där ett gäng knäppa människor samlades hemma hos mig i min lägenhet för att i fyra timmar titta på två riktigt värdelösa skräp b-filmer. Många klassiska b-filmer har betats av som Troll 2, The Robot Monster, Shark Attack 3 och Plan 9 from outer Space. Men en filmserie som verkligen har etsats fast i min hjärn bark är The Toxic Avenger.

The Toxic Avenger är en b-film från 1984 regisserad av Lloyd Kaufman från företaget Troma. Det intressanta med just Troma är att de är ett filmföretag som helt och fullt satsar på att göra riktigt skräpiga b-filmer med allt vad det betyder. Toxic Avenger är nog det mest kända de har släppt, och inte utan anledning skulle jag säga. Det finns fyra filmer i serien, vilka jag kommer gå igenom i senare blogginlägg. Nu sätter vi igång!
Toxic Avenger handlar om den nördige och utanför nörden Melvin som jobbar som städare på ett badhus. Melvin blir hela tiden trakasserad på badhuset och blir en dag lurad av hela badhuset att ta på sig en ballerinaklänning så ska han få ligga med en riktigt bimbo, men ute i badhuslokalen väntar alla besökare och skrattar åt honom. Detta leder till att han faller ner för ett fönster, där det utanför råkar stå en lastbil fullproppad med tunnor med radioaktivt avfall(grönt så klart!). Den livrädde Melvin springer hem till mamma och förvandlas till ett "hideously deformed creature of superhuman size and strenght, med sönderbränd ballerinakjol och kladdig mopp i högsta hugg. Han blir The Toxic Avenger! Och han vill hämnas de som gjort honom ont och stoppa all ondska och korruption i staden Tromaville!


Toxic Avenger är vad jag skulle kalla den ultimata b-filmen. Fantastiskt dåliga men åh så charmiga effekter tillsammans med en hel del gore och störtskön dum humor. Det är en så otroligt smaklös film samtidigt som man bara sitter och ler konstant åt alla dumheter. Många b-filmer kan absolut vara roliga i stunder pågrund av alla missar och fula scener, men de flesta lider av symptomet att till största del vara sömndrivande tråkiga. Det är inte fallet med den här filmen, kanske pågrund av att Troma gör riktigt dåliga och smaklösa filmer med flit. Toxic Avenger kan visserligen vara lite seg i små stunder och lite sådär facepalmframbringande, men inte i lika stor grad som många andra b-filmer jag sett(jag tittar på dig Shark rosso nell'oceano/Monster Shark!).
Min absoluta favoritscen i filmen som också är väldigt bra illustrerande över vad The Toxic Avenger är för en film är en scen där han stoppar ett rån på en snabbmatsrestaurang. Till en början är det en ganska vanlig dåligt regisserad närstridsfight, men när han tar det till köket startar kaoset. Toxie doppar en snubbes händer i fritösen, krossar en killes ansikte i en glassmaskin och använder sig av massor med redskap från ett snabbmatsrestaurang. Många liknande scener återfinns genom seriens gång, men det här är den absolut bästa.

Den makalösa scenen om du vill ha ett litet smakprov...

Manuset är också något som bidrar till kackigheten i filmen. Skådespelarna känns ibland valda bara för att de är så fruktansvärt dåliga och iq-befriade, och de levererar det dåliga manuset uselt. De bästa är ändå att Toxic Avengers röst är pålagd i efterhand, med en röst som låter som vilken vanlig klassisk actionhjälte som helst. Han blir visserligen vanskapt efter olyckan, men han får absolut en bästa röst.

Är du en filmtittare som uppskattar b-filmer och inte ännu har kommit i kontakt med The Toxic Avenger och hans äventyr så ska du inte göra något annat än att direkt få tag i filmen och sätta dig ner med ett gäng likasinnade och bara njuta av det som presenteras framför dina ögon.

onsdag 4 januari 2012

Det gångna årets bästa album

Min vän Calle Krantz(vars blogg du kan finna här) listade nyligen i sin blogg sina bästa album från 2011, vilket gjorde mig väldigt inspirerad att göra något liknande. Mitt 2011 har visserligen varit ganska fyllt med elektronisk musik som house, electro och dubstep, så listan innehåller därmed mest sådant, men även annat bra har dykt upp under året. Så denna gång återbesöker jag musikens värld och lämnar filmen för en stund.

Calles bästa album 2011, länk till Spotify för Calles albumlista

Min lista är inte numrerad i någon nummerordning utan jag listar helt enkelt bara de bästa albumen 2011, enligt mig. Here we go!

År 2011:s bästa album:

Skrillex - Bangarang Ep

Skrillex blev otroligt stor inom dubstepscenen förra året med först sin Ep My name is Skrillex och sedan den redan moderna klassikern Scary Monsters and Nice Sprites som innehöll fantastiska låtar som Kill Everybody och den senare tillagda singeln First of the Year - Equinox. Skrillex är en artist som jag lyssnat på väldigt mycket under året(och hunnit med att se live!) och då speciellt nämnda album, men eftersom det släpptes 2010 så platsar det inte på listan. Dock släppte han en EP vid namn Bangarang Ep dagen innan julafton med sju låtar. Bangarang är visserligen inte alls ett lika stort mästerverk som det tidigare albumet och det är inte riktigt samma hårda och jag får absolut inte den där känslan av perfektion när jag lyssna på låtarna, men det är absolut ett album att lyssna på om man gillar genren. Ett album som jag garanterat kommer diskhodansa till mycket 2012!

Bästa låt: The Devil's Den (länk)
Spotifylänk: Skrillex – Bangarang EP

Håkan Hellström - 2 steg från Paradise

Ja, Håkan Hellström kan inte sjunga och låter som en kråka. Men bra sångröst är inte alltid det viktiga i musik.
När det gäller Hellström så handlar det om de härliga musikaliska melodierna tillsammans med de talande texterna, och 2 steg från Paradise är inget undantag från den formeln. Med låtar som River en vacker dröm, Shelley, Vid protesfabrikens stängsel rycker han tag i många hörn av känslospektrumet med glädje, sorg och kärlek på båda sidorna av myntet. Tycker även att nästan alla spår är värda att lyssna på, alla har sin lilla fina berättelse och känsla.
År 2011 blev också året då jag fick se Håkan live för första gången, som den sista spelningen på Peace & Love-festivalen på den största scenen. Blåsinstrument, sprudlande känslor,

Bästa låt: Shelley
Spotifylänk:Håkan Hellström – 2 steg från paradise


In Flames - Sounds of a Playground Fading

In Flames är ett band som länge funnits vid min sida. In Flames är för de som inte vet ett melodiskt death metal-band från Göteborg som är stora över hela världen och har haft många hits genom åren. Sounds of a playground fading är inget Clayman(2000), Come Clarity(2006) eller ens A sense of purpose(2008) men det är absolut en nämnvärd platta från året. Soundet från det senaste albumet är kvar fast inte riktigt lika poppigt, eller vad man ska säga. Jag är ett sådant där In Flames-fan som gillar de väldigt melodiska låtarna med refränger som fastnar. Denna skiva har visserligen flera låtar som är på det viset men det är inte riktigt lika pang på som det tidigare albumet. Sounds of a playground fading är dock musikaliskt ett otroligt härligt band med sköna riff, gitarrplink och som vanligt en härlig rispig röst från Anders Fridén.

Bästa låt: The Puzzle
Spotifylänk:
In Flames – Sounds Of A Playground Fading


Justice - Audio, Video, Disco

Den franska electroduon Justice debuterade med sitt fantastiska album A Cross the Universe 2008. Justice må vara ganska lika Daft Punk ljudmässigt och känns lite som deras efterträdare(de är två och de är franska också), men Justice har ändå ett eget sound som står på egna ben. Med 2011:s album Audio, Video, Disco är detta än mer markant och albumet är fullt med härliga låtar. Det är också en sån där platta som är en mycket bra uppbyggnad med låtarna, att de ligger på rätt plats på skivan. Ingen kan väl ha undgått låten Civilization med dess starka refräng?
Audio, Video, Disco har inte alls lika samma genomgående kristna tema som deras debutalbum(även om de fortfarande har ett stort kors som logga), vilket är najs så att de inte fastnar på samma spår(inget ont mot det kristna temat iofs!).

Bästa låt: On'n'On
Spotifylänk:
Justice – Audio, Video, Disco.

Veronica Maggio - Satan i Gatan

Ingen kan väl ha undgått att ha hört Jag kommer under 2011. Nu kan man ju säga vad man vill om just den låten, men albumet Satan i Gatan är ett otroligt bra och kompakt litet popalbum. Veronica är inte längre under regi av sitt ex Oskar Linnros utan har hjälp av andra men också skrivit mycket själv. Här yr känslorna verkligen åt höger och vänster och jag tolkar albumet på många sätt som att det handlar om hennes förhållande med Linnros med låtar som Satan i Gatan med textrader som: "Du kan gråta mitt på gatan, men jag glömmer aldrig bort vad du gjort. Du får passa dig som satan, men jag glömmer aldrig bort vad du gjort" eller låten Alla mina låtar. Maggio är otroligt bra på att skriva texter som berör, mycket på grund av hennes känslofyllda röst som höjer låtarna väldigt mycket. Veronica, du har gjort det igen!

Bästa låt: Mitt hjärta blöder
Spotifylänk:
Veronica Maggio – Satan i gatan

Kill the Noise - Kill kill kill
Kill the Noise är ett ganska nytt ansikte i dubstepgenren och detta är deras första riktiga fullängdsalbum. Dubstep är verkligen vad som är på tapeten just nu, så jag tycker att mycket låter väldigt likadant och inte sticker ut från mängden, men denna platta är något alldeles extra. Otroligt tunga låtar med fantastiska bassdrops och sköna dubstepmelodier som verkligen inte bara är massa oljud som många kan tycka om genren. Kill Kill Kill är verkligen en av de bäst producerade albumen i genren jag hört, då ljudet känns väldigt tungt men samtidigt rent, inte någon överdriven bas som tar över här inte. Så om du vill höra något riktigt röjvänligt så ska du kika upp detta album!

Bästa låt: Deal with it
Spotifylänk:
Kill The Noise – Kill Kill Kill

Serenades - Criminal Heaven
Det här är ett album som jag tidigare nämnt i min blogg, men det är absolut en skiva som är värd en plats på den här listan. Serenades består av Markus Krunegård(en av mina husgudar, känd från Laakso och sin solokarriär) och Adam Olenius från Shout Out Louds. Tillsammans har de skapat något väldigt härligt och mysigt vid namn Criminal Heaven, ett album med drag från den amerikanska västkusten och även från de bådas andra musik. Det är även massor med stråkar, körer och tunga trummor som verkligen gör att man spritter till i kroppen. Serenades släppte tidigare en Ep med några av låtarna från albumet, men jag såg dem live redan i sommras innan de hade släppt det. Redan då fastnade jag för de osläppta låtarna och när den väl kom blev jag inte besviken. De har även lyckats med bedriften att göra en riktigt bra jullåt vid namn Come Home som spelades en hel del i mina öron kring jul. En av 2011:s absolut mest lyssnade album från min sida.

Bästa låt: Come Home
Spotif
ylänk: Serenades – Criminal Heaven

Kapten Röd - Fläcken som aldrig går bort
Det här albumet betyder sommaren för mig. Kapten Röds tidigare album har jag lyssnat en hel del på sen det kom ut, men nu i somras såg jag honom på Peace & Love-festivalen i Borlänge vilket var en mycket glad och härlig reggiekonsert. På konserten spelade han massor av låtar från den nya skivan som precis hade släppts(under festivalen), så det var kul att få höra dem live första gången. Här är verkligen en skiva där han har lyckats överträffa sin debut med fantastiska och dansvänliga gungiga reggielåtar som samtidigt berättar något väldigt viktigt många gånger. En textrad från låten Ju mer dom spottar som fastnat är: "Gå med dom som vill dig väl även om dina fickor är tomma. Glöm dom som vill sänka dig, sudda bort bad minded tjommar. Ju mer dom spottar på mig desto snabbare kommer jag blomma". Ett otroligt inspirerande album!

Bästa låt: In kommer ting
Spotifylänk:Kapten Röd – Fläcken Som Aldrig Går Bort

Bon Iver - Bon Iver
Bon Iver är inget jag lyssnat på innan det här albumet men det här är deras andra skiva. Och vilken fantastisk skiva! Till att börja med har låtarna namn på olika platser, som Perth, Michicant eller Holocene, vilket kan ses lite pretentiöst men enligt mig så är det ett fantastiskt grepp. Plattans väldigt nedstämda och lugnande sound följer med hela vägen och verkligen drar in en i någon sorts trans. Otroligt härlig sång med galet bra instrumentspelande med härliga stråkar och otroliga plinkanden på guran. En fantastisk skiva att bara sätta igång och lyssna på liggandes på en soffa, i en säng eller varför inte på bussen och bara ta in allt som uttrycks. Bon iver är ett album som troligtvis kommer leva vidare länge till hos mig.

Bästa låt: Minnesota, WI
Spotifylänk:
Bon Iver – Bon Iver

Feed Me - Feed Me's Big Adventure
Feed Me är kortfattad vad jag skulle definiera som Deadmau5 på droger. Härliga beats med galna melodislingor som får dig dansglad på nolltid är vad som står på menyn här! Med titlar som Silicone Lube, Grand Theft Ecstacy och Green Bottle så är det också svårt att hålla på smilbanden. Det tillsammans med Feed Me's härliga gröna maskot som pryder det fräcka albumomslaget. Perfekt album att ha i bakgrunden när man gör annat.


Bäst låt: Grand Theft Ecstacy
Spotifylänk:
Feed Me – Feed Me's Big Adventure


IAMX - Volatile Times
Till att börja med så vill jag berätta den lite roliga berättelsen kring hur jag upptäckte IAMX. Innan jag skaffade min nya mobil, en Samsung Galaxy SII så tittade jag på lite videos om den för att se hur den var.
När personen som recenserade mobilen skulle visa hur musikprogrammet var så spelade han låten Music People av IAMX, jag gillade det och sökte direkt på Spotify. Inte varje dag man finner musik på det viset.
IAMX är ett projekt av Chris Corner, från bandet Sneaker Pimps. Resultatet skulle jag säga är något sorts mörk indierock med elektroniska inslag i med texter som många gånger handlar om sex, att sälja sig, religion och annat intressant. En väldigt trevlig skiva må jag säga!

Bästa låt: Bernadette
Spotifylänk: IAMX – Volatile Times


Det var då alla album de bästa albumen från 2011 som jag lyssnat på mest. Insåg att väldigt mycket jag lyssnat på och älskat 2011 är album från 2010 så det var mycket som inte kunde hänga med här. Det ska bli spännande att se vad 2012 har att erbjuda inom musik.

Här har jag sammanställt en Spotifylista med alla al
bum som ingår i den här listan om du är sugen: Bästa album 2011