Daft Punk gånger 2

Daft Punk är den elektroniska musikens största ikoner långt före favoriten Deadmau5 eller Skrillex och började redan med sin musik på 90-talet. Låten One More Time är en av de första låtarna som använde sig av autotune(som man kan höra i väldigt många klubblåtar nuförtiden). Någon som gör denna franska duo så unik och ger en extra krydda till deras musik är just att de är två robotar, och att de till hundra procent försöker dölja sina riktiga identiteter vilket ger en viss mystik kring dem.
Man kan säga vad man vill om deras små sellouts lite här och där, som att deras låtar används i reklamfilmer eller att de skrev soundtracket till filmen Tron Legacy(bra musik dessutom, till en riktigt snygg och underhållande film!), men jag tycker fortfarande att de lyckas bibehålla den där mystiken och sin unika känsla. Deadmau5 tex visar sig ofta utan sin Mau5head på bild, i sina livestreams och till och med på konserter lite då och då(älskar han ändå!).
De har inte bara en cool image utan självklart fantastisk musik också, annars hade jag inte gillat dem. Daft Punk ligger verkligen högt upp på listan över konserter jag vill se innan jag dör! Skulle gråta glädjetårar åt höger och vänster om de skulle komma på någon festival i sommar eller om de kom till Sverige som egen konsert.

Men nu till saken!

Daft Punk har inte bara gjort skön musik och klär sig konstant som otroligt häftiga robotar, utan de har också hunnit med att regissera några av sina musikvideos(som den ruggiga Technologic, youtuba den!) men de har även två filmer på sitt alster. Först den japanskt animerade filmen Interstella 5555 från 2003 och sen Electroma från 2006.

Interstella 5555
Interstella 5555(The 5tory of the 5ecret 5tar 5ystem som den så galna undertiteln lyder) är inte någon vanlig film precis utan en animeanimerad musikvideoaktig film som ljudmässigt nästan bara består av låtarna från Daft Punks album Discovery och några fåtal andra småljud. Filmen är producerad av de två frontmännen i Daft Punk, men den är animerad av animeringsstudion Toei Animation med japanen Leiji Matsumoto(har gjort animen Galaxy Express 999, inget jag sett) i spetsen.
Filmen handlar om att en ond snubbe fångar några utomjordingar och tar dem till Jorden för att återskapa dem till dem absolut största bandet någonsin. Dock förslavar han dem och gör dem hjärndöda på köpet. Ett utomjordiskt fan får höra vad som hänt och åker och försöker rädda dem från den onde musikproducentens klor. Filmen må ha handling men den är mer eller mindre uppbyggd som så att den är uppdelad i delar, en del för varje låt från albumet. Tillsammans med den snygga animeringen, simpla men sköna historien och musiken så blir det en riktigt intressant och underhållande film. Man får dock mest ut av den om man lyssnar på Daft Punk och helst har lyssnat på albumet tidigare, men kan tänka mig att man kan gilla den även om man inte är särskilt insatt(iallafall om man gillar musiken när man ser den).
Vissa partier är dock svagare än andra då mest beroende på vilken låt som körs under scenen, och den är inte alltid otroligt snygg, men när den är, så är den!

Ett smakprov på hur filmen låter och ser ut, här när utomjordingarna håller på att jordboifierade(vilket jäkla ord!)

Electroma

Elektroma är en film från 2006 och är inte alls lika känd som Interstella 5555.
Elektroma är till att börja med en sjukt pretentiös film. Filmen är regisserad av dem själva och handlar om de två robotarna och deras strävan att bli människor. Filmen innehåller inte något som helst tal och är väldigt snygg visuellt sätt. Jag vill nästan jämföra den visuellt med Tarkovskij(Stalker, Solaris) eller Sergio Leoné(Den onde, den gode, den fule), då den har väldigt långsamma tagningar och klipp. Den är även väldigt snyggt klippt. Den har inte någon musik alls av Daft Punk, vilket man hade kunnat förvänta sig, utan har istället musik av andra musiker. Musiken i filmen är dock väldigt bra och ger en mycket mysig stämning.
Filmen utspelar sig i ett fiktivt Californien där alla invånare är robotar med likadana hjälmar som de båda i Daft Punk. Filmens handling går ut på att de vill bli människor(för att de vill vara unika? Eller kanske är det en bild av verkligheten, i vår värld är vi människor likadana och Daft Punk unika redan som robotar) och deras lyckanden och misslyckanden på vägen. Det är en mycket vacker minimalistisk berättelse som berättas framför oss och jag blev helt inne i vissa scener. Vissa scener kan vara lite väl pretentiösa och långsamma men för det mesta så är det långsamheten som skapar stämningen och gör den så pass bra.
Electroma är en film som jag rekommenderar till alla som gillar visuella filmer av det här slaget, även om du inte gillar Daft Punk. Om man gillar Daft Punk(som jag!) så kan man se det som en fördjupning i duon och deras image.

Tack och adjö för den här gången! Nu är jag tillbaka!