måndag 15 augusti 2011

Halo: ODST - Noirrymdaction


Halo-serien av Bungie har inte alla gånger varit min kopp te, men jag har helt klart spelat och uppskattat flera av spelen i serien genom åren. Halo: Combat Evolved, First-Person-Shooter-spelet som till en början var ett release-spel till Microsofts Xbox-konsol kom även till PC och det spelade jag flitigt. Master Chiefs kamp mot de onda Covenant-utomjordingarna var kanske inte helt unik eller nyskapande, men det hade något speciellt som utmärkte sig från mängden av shooters.

Efter Halo's succé gjordes det såklart uppföljare. När Xbox 360 kom ut var det dags för den tredje delen, Halo 3, som skulle avsluta serien. Spelets ledord var "Finish the Fight" och allt tydde på att det var slutet för Halo-serien. Men som med allt som tjänar pengar är det lönt att göra mer av det goda. Bungie skrev på ett kontrakt på att göra 2 Halo-spel till innan de skulle få hoppa av Microsoft och bli självständiga.

Det första av dessa 2 spel är Halo 3: ODST. Halo 3: ODST känns som det mest förbisedda Halo-spelet då det mest ses som en expansion till Halo 3. Det har till och med Halo 3 i titeln för sjutton! ODST utspelar sig dock inte under kampanjen i det tredje spelet som man kan tro, utan under händelserna i det andra spelet, Halo 2. I spelet följer du en grupp ODST(Orbital Drop Shock Troopers) som skyddar den afrikanska staden New Mombasa från ett Covenant-anfall som sker under Halo 2. Du är alltså inte supersoldaten Master Chief som i de andra spelen utan mer vanliga soldater.

Ingen skymt av denna rustningskille alltså..

När soldaterna släpps mot ytan så kraschlandar gruppen på olika platser av staden, och du får börja som "Rookie" som vaknar upp under natten efter fallet. Som "Rookie" går du runt i staden och försöker ta reda på vad som hänt med resten av gruppen. När du stöter på vissa föremål i staden(tex ett gevär eller en övervakningskamera) så hoppar spelet tillbaka några timmar i handlingen och du får följa de olika soldaterna i gruppen efter fallet. Detta tycker jag är ett mycket intressant berättargrepp som de gjort mycket bra då man precis som "Rookie" blir nyfiken på vad allt ska leda till. Detta grepp ger också möjlighet att hoppa mellan olika intressanta actionmoment på ett smidigt sätt utan transportsträckor(dock kan "Rookies" delar ibland kännas som ett jobbigt mellanrum mellan de mer intensiva scenerna med de andra soldaterna).


Halo 3: ODST lånar grafikmotorn helt från föregångaren(Halo 3) men gör samtidigt något nytt och unikt. Halo 3: ODST är ett mer mörkt och stämningsfullt spel under många bitar än de tidigare spelen. När man är "Rookie" är det som sagt natt, vilket ger en mycket tät stämning när du går runt i bland de mörka och förstörda gatorna och skjuter Covenanter till lugn och mysig musik. Flashback-scenerna är inte lika Noir-aktiga som nattscenerna men även de har ett annat fokus än de tidigare spelen. Man är som sagt inte supersoldaten Master Chief utan lite mer svaga och taktiska soldater. Till skillnad från de tidigare spelen så fungerar inte livsystemet så att man regenererar liv efter en stund utan ODST kör med ett lite mer klassiskt system med health packs. Detta ger en helt annan dynamik i spelsättet. Du har även möjlighet att slå på någon sorts mörkersyn som även markerar tydligt vart fienderna är placerade.
Musiken är också ganska annorlunda från de tidigare Halo-spelen. Martin O'Donnells musik har alltid varit fantastisk i Halo-serien med sina pampiga stråkar och körer, men i ODST tenderar musiken att vara lite lugnare. När man går runt som "Rookie" i den mörka natten så är det ibland extremt lugna och ambienta låtar, som kontrast mot actionmomenten vilket ger ett litet annat resultat.

Lyssna på ett exempel på detta:
http://www.youtube.com/watch?v=Kw2sz-tqegU&feature=related
Martin O'Donnell – Difference For Darkness Spotify

Den här musiken gav mig verkligen rysningar ibland och det är absolut den som höjer spelet väldigt mycket. Musiken bidrar otroligt mycket till helhetsbetyget.

Jag har som sagt aldrig varit något hardcore Halo-fan. Jag har bara klarat det första och det tredje spelet(I en genomspelning Co-op) tidigare och jag har heller inte spelat Halo Reach. Jag kan verkligen förstå varför Halo är så populärt och jag uppskattar som sagt spelen väldigt mycket. Efter att ha spelat ODST så måste jag nog säga att jag tycker det är det bästa i serien. Som sagt så är spelet nog det mest förbisedda i serien, men jag tycker att det förtjänar mer beröm. Man skulle visserligen kunna säga att det bara är mer av Halo 3, men jag tycker att stämningen och fokuset är så pass annorlunda så att det ska ses som en stand alone-del i serien. Jag tyckte att ODST var en så pass bra helhetsupplevelse med varierande moment, fantastiskt stämningsfull musik och annorlunda berättelse så att jag faktiskt kan säga att det är det bästa i serien. Det är i vilket fall det som jag har haft mest kul med.

Så är du inte ett fan av Halo tidigare så tycker jag att du ska ge det en chans. Halo Combat Evolved kan jag tycka är en aning föråldrat, men det kommer snart en HD-remake av spelet till Xbox 360. Annars tycker jag faktiskt att man kan börja med ODST, eftersom det inte följer Master Chiefs resa, så du behöver inte ha lika mycket bakgrundsinformation för att förstå handlingen. Om du gillar Halo och inte har spelat ODST så tycker jag att du ska tänka om och leta upp det i en begagnathylla och sätta dig ner och ge det en rejäl chans.

Halo utan Master Chief är också Halo.



1 kommentar:

Olov sa...

Kärleksfull och välskriven recension! Drömde mig tillbaka till spelet och kom ihåg hur speciell känslan var efter alla de andra halo-spelen (som jag aldrig riktigt fastnade för). Grymt mysigt spel med asbra berättar-concept! Trevlig kvällsläsning!